En fin helg har det varit, lubbade från jobbet direkt till releasekalas för Fabian Göranssons Inferno (ska bli kul att läsa den, har inte läst ett enda Strinberg-verk bortsett från halva Hemsöborna, däremot sett en massa pjäser)! En mysig tillställning som vi lämnade tidigt eftersom a. vi var trötta, b. Kalle var lite på kanelen och c. vi är gamla.
Kom hem med våra ljuva kebeaber och möttes av av en glad katt som springhaltade fram på tre ben! Hon hade lyckats lirka in ena frambenet under kanten av sin krage (nykastrerad, får inte slicka på såret) och sen inte fått ut det igen. Eftersom hon är en rätt smart och praktisk kisse hade hon liksom gillat läget och jag drabbades av det stora dåliga samvetet och försökte dämpa det med mutor i form av mat och kel. Det gick sådär och jag känner mig fortfarande som världens sämsta kattägare.
Helgen har präglats av en känsla av otillräcklighet, att jag NÄSTAN fixar det. Försöker lära mig alla möjliga grejer och gör upp planer och räcker nästan ända fram i tanken men snubblar på mållinjen. Låt mig illustrera:
Men nu! Ny vecka! Jobbdagar! Utställningsarbete att ta tag i! Träningspass som ska tränas! Utropstecken som ska utropas! ha det gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar