onsdag 30 mars 2011

Friterade ostron, hamburgare och en jävla massa Mountain Dew


Såhär mycket hamburgare åt jag i New Orleans.
För att upprepa frågan: Mätt? Ja.

Så, New Orleans! Arkitektur, historia, the mighty Mississippi.
Eller för min del då, SOL, VÄRME och MAT. Högsta prio för Martina Bergsjö, men så är jag ju en kvinna med både klass och stil.

torsdag 10 mars 2011

Utopi!


Ikväll händer det! Nu släpps Sveriges bästa serietidning och visst vill väl du vara med och se Utopi födas ur en vulkan på Morfar Ginkos ikväll?

Missa inte detta, för guds skull, vi ses ikväll!

onsdag 9 mars 2011

Postkodlureriet


Jag kanske ser ut som en kvinna i 30-årsåldern. Om man misstänker att jag faktiskt är det så är det helt korrekt antaget. Men inuti är jag en gubbjävel.

En surgubbe, grannen du var rädd för, han med den elaka lilla hunden, han som har koll på vad alla har för sig, det är jag.
Det är inget jag är stolt över, tvärtom är det en olägenhet då det allt som oftast yttrar sig i ohämmat raseri över saker i min omgivning.

T.ex:
- Ungar på bussen (skitdumt. Alla har varit barn och ungar är såna, men gubben i mig skiter fullständigt i att den offentliga miljön, den delar man med andra)

- Ungdomar som skränar/ är berusade/har för lite kläder på sig (Jackan täcker ju inte ens STJÄRTEN! I minusgrader! Och gymnastikskor på fötterna! Var är föräldrarna frågar man sig!)

- Folk som spottar på marken

I den mer privata sfären har vi då Postkodlotteriet. Vi har en "ingen reklam, tack"-skylt på dörren men det hindrar inte dem asen att adressera sin skit till oss personligen så att vi får den iallafall. Dessutom i två uppsättningar eftersom Kalle och jag föräras med varsitt exemplar av samma dumheter.

Men så igår, när jag såg deras fula kuvert på hallmattan, så tänkte jag att nu, nu ska det här få ett slut, imorgon ringer jag till dem och säger åt dem vad de kan göra med Pruttkodsfitteri (det här är alltså gubbjäveln. Själv är jag alltid mycket hövlig och anstränger mig för att vara trevlig mot telefonförsäljare och telefonister i största allmänhet).

Gubben låg halva natten och slipade på sina argument och MYSTE över det som skulle ske.
Han satte på datorn, gick in på Postkodslotteriets hemsida och letade upp kontaktuppgifter varvid hans öga fångades av en ganska stor, klar och tydlig ruta i nedre vänstra hörnet.



Meddela oss

Här kan du på ett enkelt sätt avsäga

dig reklam i brevlådan från Lotteriet.
Spärra reklamutskick här


Gubben blev stum. Möjligtvis mumlade han något om att allt ska minsann vara så jävla enkelt och användarvänligt nuförtiden. Sen satte han på kaffe.

fredag 4 mars 2011

Om ni är helt ointresserade av ansiktsserum, skit i att läsa det här inlägget

Jakten på skönhet till budgetpris går vidare. Jag hatar att det måste kosta så jävla mycket om man vill vara snygg, häromdagen skulle ett serum inköpas. Det var en dyster uppgift.

Jag borde inte bry mig, jag blir älskad ändå och blablabla, men fan alltså. Det är inga höga krav jag ställer typ vidjesmal, perfekt hår, de snyggaste kläderna. Nej, nej och trippelnej, det enda jag önskar mig är hy som är hanterbar. En hy som smink inte inte glider av efter en halvtimme, en hy som inte gör att jag känner mig skitig och ovårdad i, om jag går utan smink.

Men nog med gnäll och åter till serum. Min vanliga dagkräm räcker inte riktigt till längre, jag är 30 så det är inga konstigheter, jag vill bara hålla pannrynkorna på avstånd ett litet tag till. MEN alla experiment med en lite mer potent fuktkräm har slutat i katastrof (läs: outbreak, flottighet osv). Serum, dvs en kräm som man lägger under sin dagkräm har hittills varit det bästa alternativet.
Men det kan bli dyyyrt. Och flottigt för den delen, har provat ett par sorter och den som kostade 400 spänn gjorde ingenting. INGET. Bitter var jag men hittade en helt ok efterrträdare i L'Oréals Youth Code som visserligen återfuktade men gjorde mig ack så flottig, smink halkade av som från en teflonpanna och trots det billiga priset kunde jag inte motivera ett till köp. Nä skit i den, bli inte frestade!

Nu var det återigen dags, började se ut som ett grått toapapper i ansiktet, det var bara att bita ihop och låta Åhléns få våldta min plånbok.

Men då hittade jag alltså denna, visserligen till något slags extrapris så den kostade bara ca 150 men iallafall. Lumene Time Freeze lifting serum heter den, den luktar gott och går in i huden på en gång och lämnar inte tillstymmelse till flottig yta och den stramade upp huden direkt! Faktiskt!
Toppenprodukt för sin prisklass (ja, riktiga grejer kostar runt tusenlappen. Vilket jag varken kan eller har minsta lust att lägga på något så jävla fjantigt som hudvård), den känns dryg, luktar gott och gjorde det lätt att sminka på.
Så. Rekommenderas om du inte är miljonär/hellre köper mat till dina barn/umgås i såna kretsar där sånt är sjukt viktigt. Jag tycker att den är bra. Efter att ha läst lite recensioner fick jag dock bekräftat det jag misstänkte: den är såklart för 40+. Det står inte på förpackningen, däremot står det att den är till för att användas vid behov, men jag har ju behov varje dag?
Eller?
Och vad ska jag göra när jag själv är 40+? Då blir det botox och stamceller för hela slanten, antar jag.

Som något slags motvikt till allt detta hudvårdslarv lägger jag in en bild på min bästa t-shirt som jag hade glömt att jag hade. En helt vanlig Call of Cthulhu-tshirt, köpt på sf-bokhandeln. En bra film också, för övrigt.

Handla Benny!



Nu kan man handla sin egen Benny merchandise på intranätet! Jajamen, efter mycket om och men har jag nu öppnat för business på Etsy så stig för all del på i CrankyBenny 's butik och köp dig något fint.


Vad sägs om den här snygga broschen av trä med bendekoration?

Eller en snygg fågel på kappan kanske skulle vara något?


Jag har än så länge bara lagt upp fem saker till försäljning, men gå gärna in och kika, känn er som hemma.

onsdag 2 mars 2011

Bankaren

Eftersom jag glömde sandpapper och lite andra grejer hemma så får jag nöja mig med att teckna. Idag ska jag renteckna första sidan av "Bankaren", en av spökhistorierna i min samling (litet projekt, jag återkommer med en sammanställning när jag känner för det).

Just Bankaren var en fin och kort berättelse som jag fick av min tremänning Anita i Fränsta och den har alla ingredienser jag gillar.
a). den är kort (ju längre historia och krånglig förklaring, desto mindre trovärdighet),
b). ett visst mått av oförklarlighet (man vet inte riktigt vad eller vem spökeriet kommer ifrån eller VARFÖR. Mycket viktigt) ,
MEN c). en liten knorr (som man kan välja själv om den fyller i några luckor eller inte. Sammanträffande eller inte?).
Tjusig skiss kan man se nedan


Ägnade mig åt något så ovanligt som shopping häromdagen. Alla mina vardagsväskor i vettig storlek är trasiga (har några lyxiga finväskor som jag ärvt av mamma, men de vill jag inte dra runt på i något träsk i New Orleans) så jag sprang (bokstavligt talat) in på HM och ryckte åt mig en billig sak i leopard (den får gå sönder hur mycket den vill. Dock var den förvånansvärt snygg för sitt pris) och passade även på att köpa koftan nedan.
Den har exakt samma färg som päronglassen i Big Pack tresmak! Inte särskilt smickrande för min vitbeiga vinterhy men det skiter jag i.
Gjorde även min andra behandling med aspirinmask och resultatet blev faktiskt ännu bättre! Ett par fläckar blektes ytterligare och jag blev så len och fin att jag t.o.m. kunde lägga lite foundation på (jag är en av dem som ironiskt nog bara kan lägga sånt i ansiktet om hyn är fin. Annars ser det ut som precis vad det är, ett försök att täcka över dålig hy med smink. Osmickrande är ordet).

Nu ska jag jobba lite och se senaste American Idol-avsnittet.
Men först ska jag göra det här.

tisdag 1 mars 2011

Ananastisdag

Vem hade trott att en grå februaridag som denna skulle vara så produktiv! En hel seriesida blev färdigtecknad på rekordtid och nya broschidéer har hunnit födas samt en webbshop öppnad (Öppnad är väl att ta i. Registrerad iallafall. Bannern som jag gjort är fin).


Som sagt lite nya broscher tillverkade. Denna gång lite mer trediemnsionella, ben som vanligt. Jag ska dock provbära dem ett tag för se om benen kommer att sitta kvar på själva broschen, det vore ett hiskeligt fail om de skulle trilla av så fort man råkar komma åt någons kappa/fastna i hissdörr/rapa ovanligt kraftigt. Men jag tror inte det, mitt nya lim är otippat bra (blev tipsad av en modist som använder detta superbilliga allround-lim till allting).

Såhär kan man göra.

Det här är en ryggkota från en fågel, tror jag. Jag hittade den i ytterfacket på min ryggsäck, jag har väl plockat upp den från marken någonstans. Det syns att den är naturligt "avskalad" då den är mycket slätare än vad ben blir om man kokar dem, då blir de lite porösa och får en lite sträv yta. Jag skulle mycket hellre gräva ner mina ben så att köttet på dem blir uppätet istället för att koka dem, som jag gör nu, men jag har inget bra ställe. Grannarna skulle börja prata.
Inomhus i en blomkruka kanske? Eller skulle det stinka? Någon som vet?

Utöver mina konstnärliga bedrifter tog jag även på mig att äta en hel ananas själv. Pah! tänker ni! Det går ju inte! Det får helt enkelt inte PLATS i fru Bergsjö Johnssons hob-stora kroppshydda!
Jo det gör det. Det är dessutom inte första gången.

13.00 3/4 avklarade

14.45 Nu börjar det gå trögt och munnen svider. Men det är gott! Så gott!

17.00 Mätt? Ja.